smultronrem

Hittade ett gammalt dagboksinlägg från det att Lovis var unghund. Den tiden känns sååååå långt bort nu;)


"Torsdag 12/1(Lovis 9 månader och två veckor)
Just nu känns allt väldigt motigt!
Kontakten i kopplet fungerar fint och på väg till och från jobbet flyter allt på bra. Där har jag belönat mkt skvaller, passivitet, stopp i kopplet o.s.v
På så sätt känner jag att mkt i vardagen fungerar utmärkt?Men samtidigt känns hon mer O-kontaktbar och ofokuserad.
På de ställen där vi inte får den dagliga kontaktträningen(exempelvis när hon går lös i skogen eller på en äng) är hon väldigt inne i ?sitt?
Det var självklart lättare att träna på sådana ställen när hon var valp(innan fem/sex månaders åldern) eftersom hon då ofta tittade upp för att se om jag höll på att försvinna/smyga ifrån henne. Nu tar det ofta väldigt lång tid innan hon överhuvudtaget märker att jag är på väg bort från henne.
Går jag med henne lös sackar hon ofta efter och fastnar vid ngn lukt.
Jag vill inte behöva tjata på henne att följa mig, och det är trist att behöva gå i koppel med henne hela tiden.
Vad vill jag engentligen? Jag önskar att hon inte fastnar i sin doftvärld, jag vill att hon söker kontakt vid sidan, jag vill att hon söker upp mig för att vi ska göra ngt roligt ihop?jag tycker helt enkelt att hon är TRÅKIG och vissa dagar är hon enormt svårmotiverad. Hon har ingen lust att leka med föremål och godiset spottar hon..det är bara lukterna som gäller. Jag kan slänga till henne en köttbulle och ibland händer det att hon spottar ut den och väljer att lukta på en äcklig fläck istället:/
Jag känner att jag ORKAR inte vara rolig, fantasifull, glad och påhittig när hon är så tråkig och seg. Jag borde verkligen försöka ha mer spännande saker ?i påsen? men jag är inne i en svacka just nu. VI är inne i en svacka! Och det är min uppgift som hundägare att komma ur den och se till att våra promenader blir roliga igen- men det är svårt när man bara är trött och irriterad. Då blir jag halvengagerad och Lovis föredrar marken. Och då blir jag ännu mer irriterad. Och när man gått runt i evigheter och väntat på en kontakt(och då menar jag inte en kontakt där hon höjer huvudet en liten bit ifrån marken och glor under lugg för att se vart jag är)- och äntligen FÅR en kontakt så är jag så uppretad att jag inte orkar belöna det ordentligt. ?Jaha, NU passar det?!!?- tänker jag istället och slänger till henne en intorkad godis eller ett halvgrinigt ?braaa?.

Sammanfattningsvis kan jag säga att det känns som om våran svacka beror på att Lovis åter igen kommit i en ?jobbigare? period och hennes matte är trött och överjobbad och därmed har mindre ork och tålamod. Det är mörkt när vi går till jobbet- och det är mörkt när vi går därifrån. Det är halt, blött, kallt och snöigt?det är svårt att vara aktiva på promenaden och det gör det svårare att belöna på de sätt jag brukar göra. Då blir det mkt godis och mkt samma, samma. Jag blir en tråkig, enformig och förutsägbar matte. Lovis blir som en trist pensioners -hund som bara går och sniffar. Jag blir irriterad och glömmer bort att belöna tillräckligt när hon väl gör rätt."

........Idag kan jag skratta åt det:) Men jag minns att jag var så less på Lovis under en period! Mognad, planerad träning och en kastrering har gjort underverk. Ett större "belöningstänk" och konsten att skapa förväntingar hos hundar brukar göra underverk.

Jag tar Fanny och Qarma som ett exempel: Fanny har under en period backat i träningen och bara "lekt byxorna av" tjockvailern. Och slutat när det är som roligast. Det är hon som styr aktiviteten. Hon bestämmer när den börjar och slutar. Hon är den som avbryter aktiviteten för att skapa ett sug efter mer.
Det Fanny gör är att hon bygger upp en FÖRVÄNTAN hos hunden och när vi skapat en förväntan så har vi kommit långt. Vi måste nästan ha en stark förväntan hos hunden för att få till en effektiv och stabil träning. En träning där vi känner att hunden VILL vara hos oss och inte har tankarna på annat.

När vi skapat denna förväntan så kan vi börja ställa krav..för det är först då hunden känner att den förlorar ngt. Har hunden ingen förväntan så- tror jag- inte att den upplever att den förlorar ngt på att "göra fel"
Jobbar vi med effektiv belöningsträning så innebär kravfasen egentligen att hunden måste nå det planerade steget för att få tillgång till en belöning som den annars går miste om. Ett annat krav kan vara att hunden inte får lämna oss under träning...Om hunden tillåts sticka ifrån mig för att leka med andra hundar eller nosa på intressanta fläckar så har jag tappat kontrollen över belöningarna och träningen.