smultronrem

Kolla in klippet "apporteringslekar" på klickerkloks hemsida.(www.klickerklok.se)

"Grymt"- säger jag.

Tänk om alla kunde detaljträna lite bättre- vad många klassiska misstag man skulle slippa se

Det är Söndag förmiddag. Jossan sover. Tobbe har precis åkt hem.
Jag och lisa vaknade redan vid 9-tiden och bestämde oss för att ta ut "Undi"(Jossans schäfer) på en långis i det fina vädret. Det gjorde gott!
Nu sitter vi och segar och det lutar åt att vi knäpper på en film.

Det är städat och uppdiskat efter gårdagen
Igår hade jag lite "partaj" här. Eller tanken var att det skulle bli partaj...Men det blev mer en "middag"
Jag, Lisa, Jossan, Tobbe, Nina och Patrik åt god mat och spelade "rappakalja".
Vi hade verkligen jättetrevligt men...
jag kan inte låta bli att känna ett stygn av bitterhet och besvikelse över att så många lämnade återbud. När jag äntligen får arslet ur vagnen och anordnar något så rinner det ut i sanden.

Det är absolut inte så att jag tycker kvällen blev misslyckad- och jag är jätteglad för dom som kom. Jag tycker bara det är trist att man försöker vara ute i god tid och sätta ett datum för att så många som möjligt ska kunna komma- och sen verkar det som att många prioriterar bort det. Det verkar liksom inte vara tillräckligt viktigt för folk. Och det är det som gör mig besviken.

Nu tänker jag återgå till mitt osociala och tråkiga liv. Det är nog det livet som passar mig bäst

" Det stora problemet i världen är att de dumma är så säkra på sin sak, och de kloka så fulla av tvivel."

Idag ska jag slappa massor och glo på film.
Utanför fönstret dansar snöflingorna runt i en virvlande fart.
Ett riktigt inneväder!

Var ute på en snabb kiss med lovis efter det att jag vaknat. Fast senaste tiden har det inte blivit en snabbkiss eftersom min underbara hund måste lukta överallt och väääääldigt länge. Sådant orkar jag inte med...
Kanske har min 2 1/2 åriga hund kommit in i den så kallade psykiska könsmognaden- det skulle iaf vara skönt att skylla på. Det skulle förklara varför hon varit mer disträ och okoncentretad på senaste. Tänk vad snabba vi är på att hitta ngt att skylla på när saker går dåligt:P

Det känns mer lockande att skylla på olika perioder i hundens utveckling istället för att inse det faktum att man tränat dåligt. Visst kommer man in i peioder där träningen faktiskt ger noll resultat men väldigt ofta går det att gå runt problemet och hitta andra lösningar.

Ett exempel på detta är när Lovis var yngre och hade en del nosen-i-marken-konstant-perioder. Då belönade jag så fort hon bara lyfte huvudet från en doftfläck. Problemet var att hon under en period spottade ut godiset och fortsatte lukta. "Du kan behålla din tråkiga köttbullsbit- jag har fullt upp med mina lukter" sa Lovis och återgick till sin luktvärld.
Matte frustrerad. Hon kunde inte belöna med vare sig lek eller mat. Min förhoppning hade varit att Lovis skulle ta belöningen även om hon sedan valde att återgå till lukterna. För mig är det oviktigt vad hunden gör efter belöningen så länge jag märker att beteendet upprepas och ökar.
Så vad gjorde jag? Jo, jag såg till att få kontroll över det som hunden ansåg vara en belöning. Nämligen dofterna. Det var också då jag lärde henne att ta en godis för att få tillgång till ngt annat. Till slut kunde hon ta lek och godis för att få tillgång till lukter. Detta för att jag hoppades på att lek och godis skulle bli sekundära förstärkare(och alltså fungera som belöning eftersom de åtföljs av en "riktig" belöning)
Jag gick runt problemet och fick köpa att lukterna var det viktigaste.
Jag kunde ju tyvärr inte bestämma vilken belöning hon skulle uppskatta mest- men jag kunde försöka lära in andra belöningar.

I perioder tycker jag det finns lite att belöna och då belönar jag istället för mkt skitsaker istället för att hålla inne belöningarna och vänta på ngt bra. Just nu skulle jag behöva invänta en aktiv tiggning/engagemang.
Ta med LITE men BRA belöning ut på promenad och hålla riktigt hårt i dom.
Bara ge ifrån mig dom vid en riktigt bra, spontan tiggning.

Jag har en 12 timmar lång tågresa bakom mig och inte mkt sömn fick man inatt:/ Det var fullproppat med hundar i min vagn så det blev vääääldigt tight.
Men det var dock enormt lugna och sansade hundar. Det tackade jag för!
På resan upp så satt vi bredvid en amstaff/rottistik(gissning) på 10 mån som hade en stor portion myror i baken. Jag delade med mig av mina märgben som hade fått följa med från sthlm och det gjorde underverk. Hon låg sysselsatt resten av natten och tuggade förnöjt. På morgonen var hon helt utslagen efter allt arbete med benet;) Finns det ngn bättre medicin mot unghundsmyror än märgben?

På hemresan behövdes det inte ngn märgbensutdelning. Alla hundarna sov djupt. Jag delade vagnen med en jaktgoldentik på ca 1år, en eng.cocker på 4 år, en schäfer/gråhundskille på två år och en underbar dobbistik på 4 år(kuperad från USA) Det kan inte vara lätt att dela SOVvagn med mig- eftersom jag alltid har en miljon frågor om alla hundar jag träffar på:) Dobbistiken blev jag helt kär(ovanligt! Ett tecken från ovan!!). Hon verkade så lugn, stabil och sansad. Och så klok. En del hundar utstrålar verkligen klokhet och det är jag nog lite svag för!

Nu ligger Lovis på soffan och sover tungt. Tveksamt om hon fortfarande lever;)
Tågresan tröttar ut både fyrbenta och tvåbenta. Dags för matte att få lite sömn också...

Natti!

Min "semester" uppe i Boden börjar närma sig sitt slut.
Imorgonkväll åker jag hem till storstan igen- med nattåget som BARA tar 12 timmar:/

Jag och Jonathan har sovit,sovit,sovit,suttit vid datorn,hyrt film, ÄTIT, sovit, sovit, ÄTIT, ÄTIT och tränat lite hund. Mitt besök kanske medförde att Jonathan fick arslet ur vagnen och tämjde sina vilddjur lite:)

Jag kan inte påstå att vi utnyttjat de få soltimmarna som Boden bjuder på eftersom vi sovit bort halva dagarna. Här uppe går solen upp typ vid ett och ner vid två:/ Snacka om att Bodenborna behöver lägga pengar på ljusterapi.
Men, men...imorn ska vi (förhoppningsvis) göra en liten skoterutflykt med jonathans päron. Hundarna får följa med och röra lite på sig.
Det kan Lovis behöva! Hon har blivit lite rund om magen. Det har även matte! Bantning väntar när vi kommer hem. Det ska bli mer motion och mindre träning.

Träningen får ligga lite på is ett tag. Just nu går det inte som jag vill och hon känns återigen lite svårmotierad och disträ. Aldrig kul att rasa ner ngr steg och trampa på samma ställe. Då blir det lätt en ond cirkel där både hund och matte är lite uttråkade. Så det är ingen ide att slita håret..det har jag gjort så många ggr förut när det känts motigt och segt:)

Det jag har pysslat med senaste dagarna är att skapa lite fler regler i min shaping. Jag har funderat på mina signaler och hur jag ska effektivisera min shaping. Detta efter att ha läst artikel "kontroll på galenskap" på Fanny Gotts hemsida(www.klickerklok.se) Jag har fortfarande en del frågetecken som
jag måste reda ut- men det får falla plats allt eftersom.
Skulle vilja gå en klickerkurs för Maria Hagström men det får vänta tills jag fått bil och det har blivit varmare. Kan tillägga att pappa ska iväg och kika på en golf combi -94. Jag är inte så pigg på den bilen...samtidigt är det såklart skönt att få tillgång till bil! Desperat som jag varit så har jag känt lite "bil som bil".

Jag har ett tag tillbaka varit LITE sugen på en dobbis. Tack vare Fanny och hennes underbara Yoga. Och nu efter att ha träffat en till go bruning är jag ÄNNU mer sugen. Jackie är farligt nära att bli nertryckt i min resväska för att smygglas med ner till Sthlm. Kära husse har ju så fullt upp med Juvel.
Och min (iaf tillfälligt) sega och tråkiga hund kan behöva lite konkurrans.
Hela veckan har hon tuggat ben för brinnande livet bara för att familjen utökats lite. Och vaktat på ben...

Idag när jag och jonathan åt middag hos marina och patrik(päronen) så blev det storfight mellan Lovis och Juvel. Om ett äckligt jävla ben som Lovis säkert ändå inte var så sugen på. Förbannade hund!
Och jag var ju såklart tvungen att placera min hand mellan deras klapprande, hysteriska, rabiessmittade käftar. Och blev självklart biten...
Hundarna hade inte minsta skråma! Så är det alltid! Är det ngn som blir skadad så är det människan som alltid ska vara dum och placera händerna fel i sina försök att sära på jyckarna.

Jag överlevde, hundarna överlevde men middagen blev lite förstörd. Det var inte så kul att sätta sig till bord efteråt eftersom jag var helt yr i huvudet efter min STORA skada;) Kände mig som en knarkare!

Jag avslutar inlägget med att skriva att jag INTE går i hundköpartankar trots mitt prat om dobbis. Jag var inne och kikade på jeandarks hemsida och kastade ett extra öga på en kombination mellan Dolce Gabana "brownie" och en snygg hane. Valpar förväntas under 2008. Men just nu orkar jag inte med en till hund. Jag vill ju alltid engagera mig till tusen och det engagemanget finns inte just nu. Men de dagar då Lovis är "tråkig" och svårmotiverad och jag känner att all min tid går åt till belöningsträning och att försätta hunden i rätt "läge" så önskar jag att jag kunde få ngt mer snabbkört. Ibland är Lovis så ojämn och trögstartad och det kan bli lite ledsamt att serva en seg och rosslig bil jämt och ständigt. Putsa och dona bara för att ta en häftig åktur då och då. Jag vill ut och burna lite oftare:(

Men till alla er som hoppas på att jag ska utöka min flock..det får vänta ett tag till:P