dagar som gör livet värt att levas
"F*n vilken schysst dag jag har haft och vad mycket jag hunnit med!" Lyckad spårträning, storstädning, fint väder IGEN...
Jag har jobbat tre nätter i rad och även om det känns j*vligt slitigt (förhoppningsvis blir det bättre) så måste jag ändå säga att jag uppskattar känslan av att jag har mer TID! Visst är man trött på dagarna men jag var trött när jag jobbade i Fruängen också fast då var jag mer tröttstressad- nu är jag mer hjärndöd/bakistrött:) Haha..
Nu börjar mångoPago vänja sig vid nya rutinerna. Han sover ordentligt på nätterna igen vilket matte tackar för. Jag förstår att det inte är lätt för honom när livet är upp och ner..men det är inte lätt för mig heller.
Det är jobbigt att hundar är experter på att känna in olika sinnesstämningar. Är man sur och stressad så smittar det av sig på hunden...Jag önskar att Pago hade klappat mig på axeln och sagt "coola ner, matte! Det ordnar sig.." när livet kändes som mest piss. Men han reagerade väl som de flesta hundar skulle ha gjort(iaf dobbisar) och blev allmänt skitjobbig;)
Det bästa med den här dagen var att jag hittade perfekta spårstället! Borta vid Hjulstakorset finns en STOR hage med både högt gräs, lågt gräs, skogsdungar, våtmark, bergsmark o.s.v. Dessutom går det inte massa hundar och människor där i och med att det är stakett en bra bit runt. Pago fick två spår med de nya IPOapporterna(som han plockar så klockrent). Första klarade han med bravur! Han gick i bra tempo och var väldigt uppmärksam på apporterna trots att jag kört en del luringar. I andra spåret(som jag egentligen bara la som reservspår) missade han vinkeln och för en gångs skulle hindrade jag honom INTE med linan utan jag följde efter för att se om han upptäckte sitt misstag. Det gjorde han inte så jag plockade ut honom ur spåret. Han fick en klapp och kredit för ett bra försök. Vinkeln var liiite svår kanske eftersom den gick över ett vattenfyllt dike...men ibland måste man ju få utmana dom lite;) De lär sig ju på att göra fel också..!
Nu ska jag slappa! Det har jag förtjänat
Duktig han är pago =) Glad påsk önskar Therese Victor & Syster Lexi
Tja ba! På tal om att hundar känner av vår stress och sinnesstämning... Selma bromsar allt hon kan när jag springer till bussen eller tvärbanan!!! Det började med att jag en gång blev tokstressad på henne(alltså inget våld från min sidan, bara vanligt stressurig...)för att hon sölade när jag var tvungen att skena till tåget, efter det så lägger hon nu mera in handbromsen så fort hon anar att jag har bråttom. Gissa om jag blir behagligare i hennes ögon eller obehagligare...? Jag vill bara ta henne runt halsen och strypa henne, för att sen stoppa en granat i rumpan och tutta på...:-(((
Mitt trick, nu mera, är att verka glad som en lärka fast jag har 30 sek på mig att hinna till tåget. Ha ha ha... Har funkat hittills...:-)
